Gävle var vald som plats för 2011 års Teaterbiennal. Det är långt ifrån alla städer och kommuner som kan vara värdar för ett så stort arrangemang. Det handlar bland annat om att kunna erbjuda spelplatser för alla de föreställningar som ges under de fem teaterdagarna. Gävle kan stoltsera med sin klassiska teater, konserthus och så hela området med de två magnifika gasklockorna.
Själv hann jag under mina tre dagar (ons – fred) i Gävle med föreställningarna Katitzi (Folkteatern i Gbg), Ingvar! En musikalisk möbelsaga (Malmö stadsteater), Ferdydurke (Turteatern), Jävla finnar och Vita pumps (Botkyrka Community Teater & Dans) samt Alice genom spegeln (Skottes Musikteater). Dessutom deltog jag i en rad seminarier. Och ”speed dating” ett minst sagt speedat arrangemang där dramatiker, skådespelare, regissörer, kompositörer och andra yrkesgrupper mötte representanter för olika teatrar. På 7 snabba minuter gällde det att få fram sitt budskap och sälja sin kompetens. Teatrarna å sin sida fick sovra sina intryck efter denna anstormning. Mycket stimulerande för båda parter.
Teaterbiennalen handlar också om ett intensivt minglande. Hej hit och hej dit.
Så malmöbo jag är, deltog jag i ovationerna för föreställningen ”Ingvar! En musikalisk möbelsaga”. En minst sagt entusiastisk publik följde det synnerligen underhållande och musikaliska spelet. En imponerande regiinsats vid sidan av skådespelare med bra sångröster och fysiska utspel. Tänkvärt om ren och skär kapitalism i oskuldsfullaste folkhemstappning.
Andra föreställningar: Skådespelaren Cecilia Miloccos som gestaltade titelrollen i ”Katitzi” imponerade stort på mig liksom många andra. Det lekfulla och genommusikaliska hos Skottes Musikteater lämnade ett varmt leende hos publiken. Amatörföreställningarna om hur fabriksnedläggningarna drabbade det lilla samhället Norrsundet visar på den kraft teater kan ha som kanal för känslor coh reaktioner.
Gävle, julbockens hemvist, har finurligt nog ställt ut ett antal sponsrade glasfiberbockar på olika ställen. Jag tror att många av biennalbesökarna även var överraskade av att denna ofta förbisedda stad har så många fina trähus och andra vackra byggnader. Och precis som jag skriver i kapitlet ”Vikten av vatten” i min nya bok OM LUSTEN ATT TRÄDGÅRDERA betyder ån och närheten till havet mycket. Ett nytt bostadsområde finns som sig bör där land möter hav, ett gammalt nedslitet bostadsområde har bebyggts med attraktiva bostäder.
